Download Vård till papperslösa. Slutrapport av uppdraget att följa upp lagen om vård till personer som PDF

TitleVård till papperslösa. Slutrapport av uppdraget att följa upp lagen om vård till personer som
LanguageEnglish
File Size1.8 MB
Total Pages110
Table of Contents
                            Sammanfattning
	Statskontorets uppdrag
	De flesta papperslösa erbjuds vård i enlighet med vad lagen föreskriver
	Informationsinsatser för bättre efterlevnad av lagen
	Lagen behöver bli tydligare om när EU-medborgare ska få vård som papperslösa
	Statsbidraget täcker landstingens kostnader
	Liten risk att bli upptäckt av polisen i vården
	Lagen har ingen nämnvärd betydelse för migrationen
	Statskontorets förslag och rekommendationer
		Förslag till regeringen
		Rekommendationer till Socialstyrelsen
		Rekommendationer till landstingen
		Rekommendation till Sveriges Kommuner och Landsting
1 Statskontorets uppdrag och genomförande
	1.1 Statskontorets uppdrag
	1.2 Statskontorets tolkning av uppdraget och avgränsningar i arbetet
		1.2.1 Syftet med reformen
		1.2.2 Uppföljning av om lagen fått avsedd effekt
		1.2.3 Avgränsningar och preciseringar
			Ingen kartläggning av vård till papperslösa enligt smittskyddslagen
			Ingen granskning av enskilda landsting
	1.3 Metod och tillvägagångssätt
		Telefonintervjuer och statistikinsamling från samtliga landsting
		Allmänläkares kunskap om och tillämpning av lagen
		Papperslösas erfarenheter fångas upp via frivilligorganisationer
		Enkät för att följa upp vad statliga myndigheter har gjort
		Enkät till apoteksbranschen om läkemedel till papperslösa
		Djupare analys av tandvården i tre landsting
		Polisens arbete med att söka efter papperslösa
		Forskningsöversikt avseende konsekvenser för migrationen till Sverige
		Samråd under utredningsarbetet
		1.3.1 Projektgrupp och kvalitetssäkring
	1.4 Begreppet papperslösa
	1.5 Rapportens disposition
2 Hur många papperslösa får vård och vad kostar det?
	2.1 Vården av papperslösa har ökat kraftigt
		Statistiken är inte fullständig men ger en god översiktlig bild
		2.1.1 Antalet besök och typ av vård
			Nästan 30 000 registrerade besök av papperslösa i vården 2015
			Antalet besök har ökat kraftigt under 2015
			Papperslösa erbjuds alla typer av vård
			Mellan 4 och 8 procent av vårdkostnaderna avser tandvård
		2.1.2 Fördelning på ålder och kön
			Ungefär en tredjedel av besöken görs av barn
			En majoritet av besöken görs av kvinnor
		2.1.3 Landstingens kostnader var 150 miljoner kronor 2015
			Vården av papperslösa är koncentrerad till stora städer
			Landstingen har överkompenserats
			Metoden för att fördela statsbidraget motsvarar inte kostnadernas fördelning
			Landstingens kostnader har ökat med 45 procent mellan 2014 och 2015
	2.2 Kostnaderna för vården kommer att fortsätta öka
		Höstens ökade kostnader får genomslag under hela 2016
		Antalet asylsökande samvarierar med landstingens kostnader för vård av papperslösa
		Ett ökat antal avslagna asylansökningar kan leda till ökade kostnader
		Ändrad lagstiftning kan leda till fler papperslösa
		Polisen har svårt att avvisa och utvisa papperslösa
	2.3 Statskontorets sammanfattande iakttagelser
		Landstingen har överkompenserats för sitt utökade åtagande
		Statsbidragets fördelning speglar inte landstingens kostnader
		Kostnaderna för att erbjuda vård kommer att öka
3 Vilka målgrupper omfattas av lagen?
	3.1 Målgruppen för lagen om vård till papperslösa
		Tre grupper beskrivs i lagens förarbeten
		Lagen omfattar inte den som avser att vistas tillfälligt i Sverige
		Vården ifrågasätter normalt inte om vårdsökande är papperslösa
	3.2 Vad gäller för utsatta EU-medborgare?
		3.2.1 EU-medborgare omfattas normalt inte av lagen…
		3.2.2 … men det är inte uteslutet att lagen kan bli tillämplig i enstaka fall
		3.2.3 Omfattas utsatta EU-medborgare av lagen efter tre månaders vistelse i Sverige?
		3.2.4 Olika tolkningar av om utsatta EU-medborgare ska erbjudas vård enligt lagen
			Socialstyrelsen anser att EU-medborgare i enstaka fall kan omfattas
			SKL anser att lagstiftningen bör förtydligas
			Samordnaren för utsatta EU-medborgare anser att vård kan ges i enstaka fall även till EU-medborgare
			De flesta landsting anser att EU-medborgare inte omfattas av lagen
			Några landsting erbjuder alla eller vissa utsatta EU-medborgare vård som papperslösa
			Vården gör olika tolkningar oavsett landstingens inställning
		3.2.5 Svårt för vården att tillämpa lagstiftningen i praktiken
			Förutsättningen för att göra en bedömning av om EU-medborgare har uppehållsrätt är särskilt dåliga inom vården
			Utvecklade rutiner för att ta ställning till om EU-medborgare ska erbjudas subventionerad vård
			Landstingens olika tolkningar av lagen i sammanfattning
	3.3 Transitflyktingar betraktas i regel som papperslösa
	3.4 Statskontorets sammanfattande iakttagelser
		Landstingen gör olika tolkningar av om utsatta EU-medborgare omfattas av lagen
		Det saknas förutsättningar för att ta fram en vägledning till vårdpersonalen för hur lagen ska tolkas
		Transitflyktingar ges vård som papperslösa
4 Hälso- och sjukvård och tandvård – hur fungerar det att tillämpa lagen?
	4.1 Hälso- och sjukvård till papperslösa
		4.1.1 Landstingens skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård
			Skyldighet erbjuda papperslösa hälso- och sjukvård som inte kan anstå
			Vården ska erbjudas till subventionerade avgifter
			Sex landsting erbjuder fullständig hälso- och sjukvård
			Flertalet landsting tar ut full patientavgift vid besök på akutmottagning
			Inga organisatoriska särlösningar för vården till papperslösa
			Ovanligt att landstingen nekar vårdgivare ersättning
		4.1.2 Landstingens åtgärder och arbete för att underlätta hälso- och sjukvårdens efterlevnad av lagen
			Implementeringen underlättades av rutiner för vård till asylsökande
			Landstingen har tagit fram vägledningar och annat stöd för personalen
			Indikationer på att läkare inte känner till landstingens vägledningar
			Centrala stödfunktioner för information och frågor
			Inga genomgripande informations- och utbildningsinsatser under 2015
		4.1.3 Vårdpersonalens kännedom och kunskap om lagen
			Okunskap det vanligaste hindret enligt frivilligorganisationerna
			Begränsad kännedom om lagen hos läkare
			Indikationer på okunskap hos läkare om vad lagen föreskriver
		4.1.4 Tillämpning av begreppet vård som inte kan anstå
			Det saknas en utförlig beskrivning av begreppet
			Vårdpersonalen avgör vilken vård som ska ges
			Begreppet kan vara svårt att tillämpa i det enskilda fallet
			IVO har i ett tillsynsärende bedömt att personalen förstår skillnaden mellan akut vård och vård som inte kan anstå
	4.2 Tandvård till papperslösa
		4.2.1 Landstingens organisering av tandvård till papperslösa
			Tandläkare är vana att bedöma om en behandling ska subventioneras
			Folktandvården är den vanligaste utföraren men i vissa landsting kan papperslösa välja privata utförare
			Mottagningarna ersätts per utförd åtgärd
			Tandläkaren beslutar men stöd finns
		4.2.2 Folktandvårdens praxis när det gäller att erbjuda vård som inte kan anstå
			Landstingens åtagande beskrivs i flera fall som akut tandvård
			Akuta tillstånd behandlas alltid
			Åtgärder som syftar till att förebygga akut vård ska erbjudas
			Tandvården erbjuder inte alltid följdinsatser
			Papperslösa erbjuds temporära följdinsatser
			Ingen skillnad görs mellan asylsökande och papperslösa
			Hård belastning på tandvården innebär att akuta tillstånd prioriteras
		4.2.3 Frivilligorganisationernas bild av tandvården
	4.3 Särskilda utmaningar i vården av papperslösa
		4.3.1 Dokumentation av papperslösas vårdhistorik
			Svårt att få tillgång till vårdhistorik med många olika reservnummer
			Läkarna anser att det finns ett behov av att förbättra dokumentationen
			Samordningsnummer kommer inte lösa dokumentationsproblemen
		4.3.2 Information till papperslösa om lagen
		4.3.3 Vård till papperslösa barn
		4.3.4 Efterbehandling och upprepad behandling
		4.3.5 Hälsoundersökningar
		4.3.6 Språksvårigheter och tolkbrist
	4.4 Statens insatser för att underlätta efterlevnaden
		Få initiativ från statliga myndigheter för att underlätta efterlevnaden
		Socialstyrelsen har inte förtydligat begreppet vård som inte kan anstå
		IVO har haft ett egeninitierat tillsynsärende som rör papperslösa
		Pågående regeringsuppdrag som på sikt kan underlätta för vården
	4.5 Statskontorets sammanfattande iakttagelser
		Indikationer på bristande kännedom och kunskap om lagen
		Utmaning att tillämpa begreppet vård som inte kan anstå
		Vägledningarna för vårdens efterlevnad av lagen kan förbättras
		Tandvården bör undvika att använda begreppet akut tandvård
		Stora brister med dagens reservnummersystem
5 Läkemedel – hur fungerar det att tillämpa lagen?
	5.1 Landstingens skyldighet att erbjuda läkemedel
		Subventionerade läkemedel i samband med vård som ges enligt lagen
		50 kronor per expeditionstillfälle oavsett antalet läkemedel
		Begränsade åtgärder och vägledningar för vården att efterleva lagen
		Apotekspersonalen har kunskap om lagen
		Landstingens ersättning till apoteken fungerar bra
	5.2 Hinder och problem för tillgång till läkemedel
		Apotekens identitetskontroll kan utgöra ett hinder men pappersrecept fungerar i praktiken som kontroll
		Felaktigt ifyllda recept riskerar att leda till att papperslösa inte får läkemedel till subventionerat pris
		E-recept medför risker för papperslösa och merarbete för apoteken
		Språksvårigheter ger merarbete för apoteken
		Förskrivning av läkemedel utanför läkemedelsförmånerna
		Begränsade ekonomiska resurser
	5.3 Statskontorets sammanfattande iakttagelser
		Skyldigheten att erbjuda läkemedel till papperslösa efterlevs överlag
		Förskrivarnas kunskaper om lagen kan förbättras
		Pappersrecept fungerar bäst utifrån papperslösas perspektiv
6 Polisens arbete och vårdens uppgifts- och underrättelseskyldighet
	6.1 Rutiner som skyddar papperslösa i vården
		6.1.1 Möjligheten att få vård anonymt
			Hälso- och sjukvårdspersonalens underrättelseskyldighet
			Hälso- och sjukvårdspersonalens uppgiftsskyldighet
		6.1.2 Landstingens sekretessrutiner
			Hälften av alla landsting tar upp sekretessbestämmelser i riktlinjer om vård till papperslösa
			Särskilda rutiner för att skydda patientens identitet
			Information om att Migrationsverket inte får kontaktas
	6.2 Polisens arbete med att eftersöka papperslösa
		Polisen eftersöker papperslösa främst genom inre utlänningskontroller
		De flesta inre utlänningskontroller sker i samband med trafikkontroller
		Polisen söker ytterst sällan efter papperslösa i vården
		Polisen utnyttjar sällan vårdpersonalens uppgiftsskyldighet
	6.3 Rädsla för polisen kan ibland hindra papperslösa från att söka vård
		Papperslösa är överlag rädda för polisen när de söker vård
		Papperslösa undviker att söka vård när polisen intensifierar sin eftersökning
	6.4 Statskontorets sammanfattande iakttagelser
		Liten risk för papperslösa att bli upptäckta av polis i vården
		Polisens arbete med att eftersöka papperslösa kan i vissa fall påverka papperslösas vilja att uppsöka vården
7 Lagens konsekvenser för asyl och migration
	7.1 Forskning om migration och tillgång till vård
		Forskningen fångar inte upp de senaste årens ökning av antalet flyktingar till Europa
		Förhållanden i hemlandet är den enskilt viktigaste orsaken till att människor migrerar
		Sociala nätverk är mest betydande vid val av destinationsland
		Svagt stöd i forskningen för att hälso- och sjukvård har en pulleffekt
	7.2 Lagens betydelse för migrationen till Sverige
		7.2.1 Lagen påverkar inte antalet asylsökande
		7.2.2 Lagen har begränsad betydelse för antalet personer som söker sig till Sverige för att leva som papperslösa
			Det behövs nätverk och tillgång till arbete för att kunna leva som papperslös
			Papperslösa tenderar inte att välja destinationsland av hälsoskäl
			Liknande reformer med tillgång till välfärdstjänster har haft liten effekt på migrationen till Sverige
			Möjlighet till försörjning har störst betydelse för val av land
		7.2.3 Oklart hur vistelsetiden i Sverige påverkas av lagen
			Faktorer i hemlandet påverkar papperslösas vistelsetid i Sverige
			Papperslösas levnadsvillkor i Sverige är svåra
			Frivilligorganisationerna tror inte att lagen påverkar vistelsetiden
	7.3 Statskontorets sammanfattande iakttagelser
		Lagen har ingen betydelse för asylsökandes val av destinationsland
		Lagen har sannolikt ingen nämnvärd betydelse för dem som söker sig till Sverige för att leva som papperslösa
		Enstaka fall av missbruk kan förekomma
		Andra faktorer avgör hur länge en person lever som papperslös
8 Statskontorets slutsatser och förslag
	8.1 De flesta papperslösa erbjuds vård i enlighet med vad lagen föreskriver
	8.2 Papperslösa erbjuds en betydande vårdinsats
	8.3 Informationsinsatser krävs för att lagen ska fungera bättre
		Landstingen och staten kan göra mer för att underlätta efterlevnaden
		Landstingen bör fortsätta att utveckla vägledningar och riktlinjer
		Landstingen bör utbilda och informera personalen om lagen
		Socialstyrelsen bör utveckla sin information om lagen
		Landstingen bör utnyttja frivilligorganisationernas kontakter med papperslösa
	8.4 Vårdens praktiska tillämpning av lagen fungerar överlag väl
		Staten har ännu inte förtydligat begreppet vård som inte kan anstå
		Vårdpersonalen kan i de flesta fall avgöra vilken vård som ska ges
		Landstingen bör förbättra möjligheten att få kollegialt stöd inför beslut om vård som inte kan anstå
		Inom tandvården finns det ett mer utvecklat stöd för bedömningar
		Vårdpersonalen har inga ekonomiska incitament att neka någon vård
		Regeringen bör överväga att utöka landstingens åtagande så att även förbrukningsvaror ska subventioneras
	8.5 Lagen behöver bli tydligare om när EU-medborgare ska få vård som papperslösa
	8.6 Svårt att följa papperslösas vårdhistorik
		Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda om samordningsnummer kan användas för att dokumentera vård till papperslösa
		Landstingen bör förbättra sina rutiner för att dokumentera vård
	8.7 Statsbidraget täcker landstingens samlade kostnader
		Regeringen bör inte minska landstingens ekonomiska kompensation
		Regeringen bör justera statsbidragets fördelning till landstingen
		SKL bör följa upp landstingens kostnader för vård till papperslösa
	8.8 Liten risk att bli upptäckt av polis i vården
	8.9 Lagen har ingen nämnvärd betydelse för migrationen till Sverige
		Andra faktorer än subventionerad vård avgör val av destinationsland
		Tillgången till subventionerad vård har sannolikt marginell betydelse för hur länge papperslösa vistas landet
	8.10 Statskontorets förslag och rekommendationer
		8.10.1 Förslag till regeringen
		8.10.2 Hur kunskapen om lagen kan förbättras
			Rekommendationer till Socialstyrelsen
			Rekommendationer till landstingen
		8.10.3 SKL bör fortsätta följa upp vad vården kostar
Referenser
	Bilaga 1
	Uppdraget
	Bilaga 2
	Intervjuförteckning
		Myndigheter
		Landsting och regioner
		Nationell samordnare utsatta EU-medborgare
		Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
		Landstingsrevisorerna, Stockholms län landsting
		Frivilligorganisationer
		Forskare
	Bilaga 3
	Fullständig redovisning av de frågor och svar från läkarenkäten som används i rapporten
		Fråga 1
		Fråga 2
		Fråga 3
		Fråga 4
		Fråga 5
		Fråga 6
		Fråga 7
		Fråga 8
		Fråga 9
	Bilaga 4
	Forskningsöversikt av forskning om människors beslut att söka asyl i ett land
		Metod och urval
			Forskningsöversikten består både av kvantitativa och kvalitativa studier
			Svårt att generalisera utifrån internationell forskning
			Presentation av teoretiskt ramverk
		Sammanfattning av forskningens slutsatser
			Push-faktorerna har större betydelse för migrationen än pull-faktorerna
			Möjligheten att välja destinationsland är ofta begränsad
			Vaga uppfattningar och bristande information om landet
			Hälso-och sjukvård lågt prioriterat vid val av mottagarland
		Asylsökandes villkor under beslutsprocessen spelar mindre roll för val av destinationsland
			Varför Sverige?
	Referenslista
	Vård till papperslösa
		Slutrapport av uppdraget att följa upp lagen om vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd
                        
Document Text Contents
Page 1

2016:11









Vård till papperslösa


Slutrapport av uppdraget att följa upp
lagen om vård till personer som vistas i
Sverige utan tillstånd

Page 55

55

översatt till flera olika språk. Några landsting har även tagit fram särskilt
informationsmaterial som vänder sig till papperslösa.

Vårt arbete har visat att mun-till-mun-metoden mellan papperslösa förmodli-
gen är den viktigaste informationskällan till papperslösa. Även frivilligorga-
nisationerna är viktiga för kunskapsspridningen genom deras direktkontakt
med papperslösa. Dessa spelar en betydande roll som vårdförmedlare och
som länk mellan vården och de papperslösa.

4.3.3 Vård till papperslösa barn

Landstingen är skyldiga att erbjuda vård till papperslösa barn i samma
omfattning som till bosatta barn. Detta ställer större krav på landstingen och
innebär ytterligare utmaningar för dem i jämförelse med att ge vård till vuxna
papperslösa. Det märks särskilt inom tandvården. Landstingen är skyldiga att
erbjuda papperslösa barn fullständig och regelbunden tandvård. För att kunna
kalla dessa barn till undersökning måste dock landstingen ha kännedom om
vilka papperslösa barn som vistas inom landstinget. Eftersom detta inte är
möjligt är det först när Folktandvården får kännedom om ett barn, till exempel
i samband med ett akutbesök, som förebyggande undersökningar och behand-
lingar kan erbjudas och planeras. Att behandla papperslösa barn fullständigt
och regelbundet rymmer även ett stort mått av osäkerhet eftersom barnet när
som helst kan utvisas eller flytta av andra skäl. Tandvården avstår ofta från
att erbjuda tandreglering då det kan medföra allvarliga följder om en sådan
behandling avbryts.

4.3.4 Efterbehandling och upprepad behandling

Att ge vård till papperslösa som kräver efterbehandling eller upprepad
behandling innebär en särskild utmaning för vården. Eftersom kontaktupp-
gifter ofta saknas är papperslösa i regel svåra att upprätthålla kontakt med.64
Detta skapar en osäkerhet om huruvida en behandling kommer att kunna full-
följas. I vår läkarenkät anser nästan sju av tio läkare att detta utgör ett hinder
som påtagligt försvårar för papperslösa att få vård enligt lagen. Problemet har
även beskrivits av flertalet av de landsting vi har intervjuat. Bristande
kontaktuppgifter och osäkerhet om en behandling kan fullföljas, leder enligt
Statskontoret till att papperslösa i vissa fall i praktiken riskerar att erbjudas
mindre omfattande vård än vad lagen föreskriver.


64 Den normala rutinen inom vården är att kalla patienter via brev, men det fungerar inte utan
en adress. Att i stället kalla papperslösa via telefon är också problematiskt då de kan bli
oroliga om de får samtal från dolt nummer vilket gör att de inte svarar. Att bli kallad via SMS
är enligt frivilligorganisationerna vad papperslösa själva föredrar. Detta försvåras dock av
tekniska begränsningar eller av att personalen inte använder sig av möjligheten.

Page 56

56

4.3.5 Hälsoundersökningar

Enligt lagen ska landstingen erbjuda papperslösa en hälsoundersökning om
det inte är uppenbart obehövligt. Hälsoundersökning ska erbjudas en gång
under personens vistelse i Sverige. Landstingen har dock inte någon skyldig-
het att efterforska vilka personer som befinner sig i deras område och som
saknar tillstånd att vistas i landet. Därför ska papperslösa erbjudas en hälso-
undersökning när de uppsöker vården.65 Vår uppföljning visar att det inte är
så vanligt att landstingen erbjuder hälsoundersökningar till papperslösa. En
förklaring till detta är att papperslösa, till skillnad från asylsökande, inte går
att kalla till en sådan undersökning.

4.3.6 Språksvårigheter och tolkbrist

Redan i delrapporten beskrev vi att språksvårigheter och brist på tolkar inne-
bär flera utmaningar för vården i efterlevnaden av lagen. Papperslösa patien-
ter har exempelvis ofta svårt att boka tid för ett besök via telefon och att
kommunicera under själva besöket. Enligt Röda Korset är det många bland
de papperslösa och vårdpersonalen som inte känner till att vården är skyldig
att erbjuda tolk om det behövs. Att få tillgång till en tolk kan vara ett problem
både för papperslösa och för andra grupper, eftersom antalet tolkar varierar
mellan olika språk och mellan olika regioner. Vidare finns det en brist på
auktoriserade sjukvårdstolkar.66 I vår enkät har mer än sju av tio läkare angett
att språksvårigheter utgör ett hinder som påtagligt försvårar för papperslösa
att få vård enligt lagen.

Landstingen beskriver att tolkbristen och språksvårigheterna vid vård till
papperslösa har blivit än mer påtagliga till följd av det kraftigt ökade antalet
asylsökande under hösten 2015. Tolkbristen påverkar vården till både pap-
perslösa, asylsökande och bosatta som inte behärskar svenska språket. Flera
landsting har tagit initiativ till egna lösningar på problemet där man utnyttjar
landstingets egna vårdanställda som har språkkunskaper.

4.4 Statens insatser för att underlätta efterlevnaden
Tidigare har vi beskrivit landstingens arbete och åtgärder för att underlätta för
vården att efterleva lagen. I Statskontorets uppdrag har även ingått att kart-
lägga om och hur staten arbetar med detta.




65 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (prop. 2012/13:109),
sid. 59–60.
66 Statskontoret, En tolkningsfråga - Om auktorisation och åtgärder för fler och bättre tolkar
(2012:2), sid. 31–32 samt Statskontoret, Sju förslag för effektivare användning av tolkar i
domstol (2015:1).

Page 109

109

Referenslista
Barsky, R.F. (2000) Arguing and Justifying. Assessing the Convention
refugees´ choice of moment, motive and host country. Aschgate, Aldershot.

Biljeveld, C. and Taselaar, A.P. (2000) Motieven van Asielzoekers om naar
Nederland te komen; verslag van een expert meting. Ministry of Justice,
Netherlands

Brekke, J-P. and Five Aarset, M. (2009) Why Norway? Understanding
Asylum Destinations. Report 2009:12. Institute for Social Research, Oslo

Brekke, J-P. (2004) The struggle for control. The impact of national control
policies on the arrival of asylum seekers to Scandinavia 1999-2000. Report
2004:13. Institute for Social Research, Oslo

Böcker, A. and Havinga, T. (1999) Country of asylum by choice or by
chance: asylumseekers in Belgium, the Netherlands and the UK. Journal of
Ethnic and Migration Studies, 25 (1), pp. 43-61

Doornheim, L. and Dijkhoff, N. (1995) Toevlucht zoeken in Nederland
(148), Wetenschappelijk Onderzoek- en Documentatiecentrum, Justitie,
Gouda Quint, Arnhem

European Union: European Asylum Support Office (EASO) (2013) Asylum
applicants from the Western Balkans: Comparative analysis of trends,
push–pull factors and responses, ISBN 978-92-95079-97-7, available at:
http://www.refworld.org/docid/53218ead4.html [accessed 20 November
2015]

Gilbert, A. and Koser, K. (2006) Coming to the UK: What do Asylum-
Seekers Know About the UK before Arrival? Journal of Ethnic and
Migration Studies, Vol. 32, no. 7, pp. 1209-1225

Lundgren-Jörum, E. (2015) Valet och vägen – En intervjustudie med
nyanlända syrier i Sverige. Rapport 2015:8. Delegationen för Migrations-
studier Ju 2013:17.

Morrsion, J. (1998) The Cost of Survival: the trafficking of refugees to the
UK, The Refugee Council, London

Neumayer, E. (2004) Asylum Destination Choice. What Makes Some West
European Countries More Attractive Than Others? European Union
Politics, Vol. 5 (2) pp. 155-180

Pelling, L. (2012) Ny väg in: forskningsstudie om migrationskanaler.
https://transnationellatankar.files.wordpress.com/2013/02/ny-vc3a4g-in-
forskningsstudie-om-migrationskanaler-nov-2012-final.pdf

https://transnationellatankar.files.wordpress.com/2013/02/ny-vc3a4g-in-forskningsstudie-om-migrationskanaler-nov-2012-final.pdf
https://transnationellatankar.files.wordpress.com/2013/02/ny-vc3a4g-in-forskningsstudie-om-migrationskanaler-nov-2012-final.pdf

Page 110

110

Robinson, V. and Segrott, J. (2002) Understanding the Decision-Making of
Asylum Seekers, Home Office Research Study 243. London: Home Office

Thielemann, E.R. (2003) Does Policy Matter? On Governments´ Attempts
to Control Unwanted Migration. IIIS Discussion Paper No. 09.
http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=495631

Thielemann, E.R. (2012) How effective are national and EU policies in the
area of forced migration?, Refugee Survey Quarterly, Vol. 13, No. 4, pp.
21–37. Nerladdad från http://rsq.oxfordjournals.org/ 2015-09-21

Zetter, R., et al. (2003) An Assessment of the impact of Asylum Policies in
Europé 1990–2000, Home Office Research Study 259, London.

http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=495631
http://rsq.oxfordjournals.org/

Similer Documents