Document Text Contents
Page 1
Lunds universitet
Sociologiska institutionen
Den muskulösa kroppen
Kroppens betydelse för identitetsskapandet i det moderna samhället
Författare: Lisa Ekström
Kandidatuppsats: SOCK01, 15hp
Höstterminen 2008
Handledare: Anders Järnegren
Page 2
ABSTRACT
Författare: Lisa Ekström
Titel: Den muskulösa kroppen- Kroppens roll i identitetsskapandet i det moderna samhället.
Kandidatuppsats: SOCK01, 15hp
Handledare: Anders Järnegren
Sociologiska institutionen, Höstterminen 2008
Studien grundar sig i kroppens betydelse och roll för individens identitetsskapande. Främst
fokuserar den på musklernas betydelse i denna process. Mitt intresse för ämnet har sitt
ursprung i samhällets minskade behov av muskelmassa som står i kontrast till gym fyllda av
personer som söker en muskulös och stark kropp. Vad är det som lockar människor att bygga
en muskulös och kraftfull kropp idag och hur mycket av deras identitet finns då i dessa
muskler? Hur påverkar kroppen individens identitetsskapande i det moderna samhället? För
att finna förståelse för detta fenomen gjordes fyra intervjuer och en observation. Intervjuerna
gjordes med personer som tränar mycket styrketräning och observationen genomfördes på ett
gym i Lund. Den insamlade empirin har analyserats utifrån sociologisk forskning och teorier.
Tre teman har utkristalliserats; disciplinering, maskulinitet och identitet. Disciplineringen
handlar om hur samhället genom historien sökt forma och kontrollera människors kroppar och
om hur intervjupersonerna nu försöker att disciplinera sin egen kropp till att nå de mål de
önskar uppnå. Dessa mål härstammar ofta från samhällets normer om kroppen, där den
manliga och den kvinnliga kroppen skiljs åt och har olika egenskaper. I temat om maskulinitet
diskuteras de manliga ideal som råder och vad som anses vara manligt och kvinnligt i
gymmet. Diskussionen om identitet knyter samman de två tidigare temana och söker gå till
botten med musklerna och kroppens roll för individens identitet. Vilken betydelse har kroppen
för intervjupersonerna och hur kommer det sig att den fått denna betydelse? Slutligen sätts
fenomenet in i ett större samhälleligt sammanhang där en diskussion förs om samhällets syn
på fetma, kroppens nya roll i samhället samt könets framtida betydelse för individens
utformning av kroppen.
Nyckelord: Kropp, muskler, identitet, manlighet.
Tack till
Tack till alla mina intervjupersoner och till Gerdahallen i Lund. Tack till min handledare
Anders Järnegren för alla goda råd och idéer. Jag vill även rikta ett tack till Liza Högstedt för
hennes hjälp vid observationen samt för hennes korrekturläsning.
Page 16
Sociologi, kandidatuppsats, Ht08 Lisa Ekström
Handledare: Anders Järnegren 841225
13
4.1.2 Franks typologi
Arthur W Frank är kritisk till att Turners typologi är grundad i funktionalismen och utformar
istället en typologi som utgår från aktören och bygger på fenomenologi. Frank utformar sin
typologi utifrån de problem aktören utsätts för: kontroll, begär, relation till den andre och
relation till självet. Hans fyra idealtyper blir således: den disciplinerade kroppen, den speglade
kroppen, den dominanta kroppen och den kommunikativa kroppen. Den disciplinerade
kroppen kännetecknas av självkontroll, självtillräcklighet och ett fragmenterat själv. Frank
hänvisar diskussionen till Foucault och hans resonemang om att kroppen får sina konturer
genom samhällets disciplinering. Människan är aktivt deltagande i disciplineringsprocessen,
menar Frank. Syftet med självdisciplineringen är oftast att uppnå satta mål men paradoxalt
leder oftast denna strategi till underordning och ökad alienering. Den speglade kroppen är
statisk och självtillräcklig, då den enbart använder sig av omgivningen för att ytterligare
stärka bilden av det egna självet. Den dominanta kroppen är oftast en manlig kropp som är
oförutsägbar till sin natur. Den dominanta kroppen exemplifieras genom den nazistiske
soldaten och är fragmenterad med en ständig strävan efter helhet. Det är genom att utöva våld
och förtrycka andra som en falsk känsla av sammanhållning och identitet skapas för denna
kroppstyp. Den kommunikativa kroppen kännetecknas av att vara öppen för olika
uttrycksmedel och för att vilja kommunicera. Den kommunikativa kroppen är framförallt
kvinnlig och dess begär är inte exploaterande utan syftar snarare till delad glädje och
sensualitet (Frank, 1991).
4.1.3 Johanssons diskussion
Thomas Johansson (1997:199) menar att typologier tenderar att låsa fast vissa kategorier och
därmed missa viktiga aspekter av den verklighet man syftar till att studera. Johansson vill
istället använda Franks olika kroppar som utgångspunkt för en diskussion om disciplinering,
konsumtion och makt.
När Johansson diskuterar Den disciplinerade kroppen använder han, likt Frank, sig av
Foucaults teorier om hur samhället disciplinerar människornas kroppar. Disciplineringen har
förändrats genom historien; från att vara grov och riktad mot den kollektiva kroppen blev
metoderna för disciplineringen förfinade och sofistikerade. Den blev mer individualiserad och
det utvecklades en alltmer detaljerad kontroll av varje enskild kroppsdel. Den detaljerade
kontrollen av den enskilda kroppen möjliggörs av ny kunskap och teknik där man kan bryta
ner kroppen i dess enskilda delar och maximera utnyttjandet av hela kroppen (ibid, 200-4).
Page 17
Sociologi, kandidatuppsats, Ht08 Lisa Ekström
Handledare: Anders Järnegren 841225
14
Den speglade kroppen väljer Johansson att istället kalla Den narcissistiska kroppen då han
menar att Frank för en diskussion om narcissism när han beskriver den speglade kroppen som
statisk och självtillräcklig. Johansson menar att individen utsätts för frustrationer och
narcissistiska kränkningar i det moderna livet. Det moderna samhället kräver en balans mellan
å ena sidan behovet av trygghet och spegling och å andra sidan strävan efter individualitet.
Balansen mellan dessa är temporär och kan sättas ur funktion. När den reflexiva
konstruktionen av självet hotas kan det leda till att individen upplever brist och fragmentering
av självet. Johansson menar att narcissism därför inte bara ska ses som ett resultat av dåliga
uppväxtförhållanden där föräldrarna inte bekräftar barnet tillräckligt. Istället kan narcissism
även vara ett resultat av samhällen och kulturer där människor i allt större utsträckning
ifrågasätter sig själva och sina livsprojekt (ibid, 204-6).
Den dominanta kroppen hämtar Johansson från Klaus Theweleits Mansfantasier som
bygger på intervjuer med fascister. Soldatmannen som beskrivs i denna bok försöker desperat
avgränsa sin kropp mot omvärlden genom våld och förakt mot andra. Soldatmannen
identifierar sig med sin kropp och använder den som ett skydd mot fragmenteringen.
Johansson menar att denne soldatman kan analyseras utifrån R.W Connells diskussion om
maskuliniteter och ses som framväxten av en specifik typ av maskulinitet (ibid, 206-10).
Den kommunikativa kroppen menar Johansson är en utopi och en kropp som är aktivt
handlande, kreativ och kommunicerande. Denna kropp är en möjlighet men dess uttryck hotas
ofta av samhällets disciplinering av kroppar (ibid, 210-11).
Johansson påpekar att dessa kroppar utgör idealtyper, det finns ingen kropp som entydigt
är disciplinerad, dominant eller narcissistisk. Johansson menar att om man bryter loss dessa
kroppar från Turner och Franks typologier kan man låta dem utgöra en utgångspunkt för en
diskussion om effekterna av den samhälleliga disciplineringsprocessen och därmed få en mer
nyanserad analys av relationen mellan kropp och samhälle (ibid, 211-12).
4.2 Kroppen och kön
4.2.1 Hegemonisk maskulinitet
R.W. Connell (2008:101-5) använder begreppet hegemoni som är hämtat från Antonio
Gramscis analys av klassrelationerna. Connell menar att det finns en hegemonisk maskulinitet,
alltså en idealtyp för manlighet. Den hegemoniska maskuliniteten bygger på dominans och
underordning mellan olika grupper av män. Den kännetecknas av den ensamma, starka och
hårda mannen, vilken kan förkroppsligas i form av militärer och politiker. Den hegemoniska
maskuliniteten försvarar patriarkatet, där männen överordnas kvinnorna. Den rådande
Page 32
Bilaga 2- Informationsblad till Gerdahallen
Uppsatsarbete önskat att utföras på Gerdahallen
Hej!
Mitt namn är Lisa Ekström och jag läser sociologi vid Lunds universitet. Jag ska denna
termin skriva min C‐uppsats på 15 högskolepoäng. Jag söker tillstånd för att jag och
en studiekamrat ska få vistas (kostnadsfritt) i Gerdahallens gym under ca en
timma vecka 45 för att göra en observation och söka intervjupersoner.
I min uppsats syftar jag till att studera kroppens roll för identitetsskapande. Jag har valt
att fokusera min uppsats till att studera personer som tränar mycket på gym, vars mål är
att bygga muskler. Jag planerar att både göra en observation på ett gym och att göra
intervjuer med personer som passar in på min beskrivning. Observationen hoppas jag ge
mig kunskap om hur personerna jag studerar agerar i gymmiljön och intervjuerna ska
därefter ge en grundligare förståelse för personernas agerande, tankar och känslor.
Observationen kommer att gå till som så att jag och en studiekamrat befinner oss i
gymmet under ca en timma och för anteckningar hur personerna jag syftar till att studera
tränar. Hur rör de sig i gymmet? Hur interagerar de med varandra? Hur använder de
speglarna? Jag och min studiekamrat kommer iklädda träningskläder för att smälta in och
för att de som tränar i gymmet inte ska känna sig obekväma av vår närvaro. Under
observationen kommer jag även att ställa frågor till vissa av de observerade och fråga om
de är villiga att ställa upp på en intervju.
Jag planerar att göra observationen utan de deltagandes medgivande, självklart kommer
jag givetvis förklara vad som sker om någon frågar. Om ni önskar får ni gärna informera
deltagarna i observationen i förhand. Deltagarna i både observationen och intervjuerna
kommer givetvis att vara anonyma, då inga namn nämns eller detaljerade beskrivningar
av personen görs i uppsatsen.
Det insamlade materialet kommer enbart att användas i forskningssyfte. Uppsatsen
kommer att publiceras på Xerxes, Lunds universitets uppsatsbas och kommer därför att
vara möjlig för allmänheten att läsa på internet. Uppsatsen kommer också behandlats på
ett öppet seminarium i mitten av januari 2009.
Uppsatsen görs på den sociologiska institutionen för handledare Anders Järnegren.
Med Vänlig Hälsning
Lisa Ekström
Uppsatsskribent Handledare
Lisa Ekström Anders Järnegren
Tel: 070‐452 52 68 Tel: 046‐222 88 28
E‐mail: [email protected] E‐mail: [email protected]
Page 33
Bilaga 3- Informationsblad till intervjupersoner
Information till Intervjupersoner
Hej!
Mitt namn är Lisa Ekström och jag läser sociologi vid Lunds universitet. Jag ska denna
termin skriva min C‐uppsats på 15 högskolepoäng.
I min uppsats ska jag studera relationen mellan träning, identitet och kropp. Jag gör
därför intervjuer med personer som tränar mycket, särskilt är jag intresserad av att
intervjua personer som fokuserar sin träning till att bygga muskel.
Att ställa upp på en intervju är givetvis frivilligt. Som intervjuperson kommer du att vara
helt anonym i uppsatsen, jag kommer inte att skriva ut ditt namn eller skriva detaljerade
fakta som avslöjar din person. Intervjun kommer att en dryg halvtimme att genomföra.
Jag kommer att spela in intervjun, det är enbart jag som kommer lyssna på inspelningen
och inspelningen görs enbart i syfte att enkelt kunna transkribera intervjun.
Det insamlade materialet kommer enbart att användas i forskningssyfte. Uppsatsen
kommer att publiceras på Xerxes, Lunds universitets uppsatsbas och kommer därför att
vara möjlig för allmänheten att läsa på internet. Uppsatsen kommer också behandlats på
ett öppet seminarium i mitten av januari 2009.
Uppsatsen görs på den sociologiska institutionen för handledare Anders Järnegren.
Med Vänlig Hälsning
Lisa Ekström
Uppsatsskribent Handledare
Lisa Ekström Anders Järnegren
Tel: 070‐452 52 68 Tel: 046‐222 88 28
E‐mail: [email protected] E‐mail: [email protected]
Lunds universitet
Sociologiska institutionen
Den muskulösa kroppen
Kroppens betydelse för identitetsskapandet i det moderna samhället
Författare: Lisa Ekström
Kandidatuppsats: SOCK01, 15hp
Höstterminen 2008
Handledare: Anders Järnegren
Page 2
ABSTRACT
Författare: Lisa Ekström
Titel: Den muskulösa kroppen- Kroppens roll i identitetsskapandet i det moderna samhället.
Kandidatuppsats: SOCK01, 15hp
Handledare: Anders Järnegren
Sociologiska institutionen, Höstterminen 2008
Studien grundar sig i kroppens betydelse och roll för individens identitetsskapande. Främst
fokuserar den på musklernas betydelse i denna process. Mitt intresse för ämnet har sitt
ursprung i samhällets minskade behov av muskelmassa som står i kontrast till gym fyllda av
personer som söker en muskulös och stark kropp. Vad är det som lockar människor att bygga
en muskulös och kraftfull kropp idag och hur mycket av deras identitet finns då i dessa
muskler? Hur påverkar kroppen individens identitetsskapande i det moderna samhället? För
att finna förståelse för detta fenomen gjordes fyra intervjuer och en observation. Intervjuerna
gjordes med personer som tränar mycket styrketräning och observationen genomfördes på ett
gym i Lund. Den insamlade empirin har analyserats utifrån sociologisk forskning och teorier.
Tre teman har utkristalliserats; disciplinering, maskulinitet och identitet. Disciplineringen
handlar om hur samhället genom historien sökt forma och kontrollera människors kroppar och
om hur intervjupersonerna nu försöker att disciplinera sin egen kropp till att nå de mål de
önskar uppnå. Dessa mål härstammar ofta från samhällets normer om kroppen, där den
manliga och den kvinnliga kroppen skiljs åt och har olika egenskaper. I temat om maskulinitet
diskuteras de manliga ideal som råder och vad som anses vara manligt och kvinnligt i
gymmet. Diskussionen om identitet knyter samman de två tidigare temana och söker gå till
botten med musklerna och kroppens roll för individens identitet. Vilken betydelse har kroppen
för intervjupersonerna och hur kommer det sig att den fått denna betydelse? Slutligen sätts
fenomenet in i ett större samhälleligt sammanhang där en diskussion förs om samhällets syn
på fetma, kroppens nya roll i samhället samt könets framtida betydelse för individens
utformning av kroppen.
Nyckelord: Kropp, muskler, identitet, manlighet.
Tack till
Tack till alla mina intervjupersoner och till Gerdahallen i Lund. Tack till min handledare
Anders Järnegren för alla goda råd och idéer. Jag vill även rikta ett tack till Liza Högstedt för
hennes hjälp vid observationen samt för hennes korrekturläsning.
Page 16
Sociologi, kandidatuppsats, Ht08 Lisa Ekström
Handledare: Anders Järnegren 841225
13
4.1.2 Franks typologi
Arthur W Frank är kritisk till att Turners typologi är grundad i funktionalismen och utformar
istället en typologi som utgår från aktören och bygger på fenomenologi. Frank utformar sin
typologi utifrån de problem aktören utsätts för: kontroll, begär, relation till den andre och
relation till självet. Hans fyra idealtyper blir således: den disciplinerade kroppen, den speglade
kroppen, den dominanta kroppen och den kommunikativa kroppen. Den disciplinerade
kroppen kännetecknas av självkontroll, självtillräcklighet och ett fragmenterat själv. Frank
hänvisar diskussionen till Foucault och hans resonemang om att kroppen får sina konturer
genom samhällets disciplinering. Människan är aktivt deltagande i disciplineringsprocessen,
menar Frank. Syftet med självdisciplineringen är oftast att uppnå satta mål men paradoxalt
leder oftast denna strategi till underordning och ökad alienering. Den speglade kroppen är
statisk och självtillräcklig, då den enbart använder sig av omgivningen för att ytterligare
stärka bilden av det egna självet. Den dominanta kroppen är oftast en manlig kropp som är
oförutsägbar till sin natur. Den dominanta kroppen exemplifieras genom den nazistiske
soldaten och är fragmenterad med en ständig strävan efter helhet. Det är genom att utöva våld
och förtrycka andra som en falsk känsla av sammanhållning och identitet skapas för denna
kroppstyp. Den kommunikativa kroppen kännetecknas av att vara öppen för olika
uttrycksmedel och för att vilja kommunicera. Den kommunikativa kroppen är framförallt
kvinnlig och dess begär är inte exploaterande utan syftar snarare till delad glädje och
sensualitet (Frank, 1991).
4.1.3 Johanssons diskussion
Thomas Johansson (1997:199) menar att typologier tenderar att låsa fast vissa kategorier och
därmed missa viktiga aspekter av den verklighet man syftar till att studera. Johansson vill
istället använda Franks olika kroppar som utgångspunkt för en diskussion om disciplinering,
konsumtion och makt.
När Johansson diskuterar Den disciplinerade kroppen använder han, likt Frank, sig av
Foucaults teorier om hur samhället disciplinerar människornas kroppar. Disciplineringen har
förändrats genom historien; från att vara grov och riktad mot den kollektiva kroppen blev
metoderna för disciplineringen förfinade och sofistikerade. Den blev mer individualiserad och
det utvecklades en alltmer detaljerad kontroll av varje enskild kroppsdel. Den detaljerade
kontrollen av den enskilda kroppen möjliggörs av ny kunskap och teknik där man kan bryta
ner kroppen i dess enskilda delar och maximera utnyttjandet av hela kroppen (ibid, 200-4).
Page 17
Sociologi, kandidatuppsats, Ht08 Lisa Ekström
Handledare: Anders Järnegren 841225
14
Den speglade kroppen väljer Johansson att istället kalla Den narcissistiska kroppen då han
menar att Frank för en diskussion om narcissism när han beskriver den speglade kroppen som
statisk och självtillräcklig. Johansson menar att individen utsätts för frustrationer och
narcissistiska kränkningar i det moderna livet. Det moderna samhället kräver en balans mellan
å ena sidan behovet av trygghet och spegling och å andra sidan strävan efter individualitet.
Balansen mellan dessa är temporär och kan sättas ur funktion. När den reflexiva
konstruktionen av självet hotas kan det leda till att individen upplever brist och fragmentering
av självet. Johansson menar att narcissism därför inte bara ska ses som ett resultat av dåliga
uppväxtförhållanden där föräldrarna inte bekräftar barnet tillräckligt. Istället kan narcissism
även vara ett resultat av samhällen och kulturer där människor i allt större utsträckning
ifrågasätter sig själva och sina livsprojekt (ibid, 204-6).
Den dominanta kroppen hämtar Johansson från Klaus Theweleits Mansfantasier som
bygger på intervjuer med fascister. Soldatmannen som beskrivs i denna bok försöker desperat
avgränsa sin kropp mot omvärlden genom våld och förakt mot andra. Soldatmannen
identifierar sig med sin kropp och använder den som ett skydd mot fragmenteringen.
Johansson menar att denne soldatman kan analyseras utifrån R.W Connells diskussion om
maskuliniteter och ses som framväxten av en specifik typ av maskulinitet (ibid, 206-10).
Den kommunikativa kroppen menar Johansson är en utopi och en kropp som är aktivt
handlande, kreativ och kommunicerande. Denna kropp är en möjlighet men dess uttryck hotas
ofta av samhällets disciplinering av kroppar (ibid, 210-11).
Johansson påpekar att dessa kroppar utgör idealtyper, det finns ingen kropp som entydigt
är disciplinerad, dominant eller narcissistisk. Johansson menar att om man bryter loss dessa
kroppar från Turner och Franks typologier kan man låta dem utgöra en utgångspunkt för en
diskussion om effekterna av den samhälleliga disciplineringsprocessen och därmed få en mer
nyanserad analys av relationen mellan kropp och samhälle (ibid, 211-12).
4.2 Kroppen och kön
4.2.1 Hegemonisk maskulinitet
R.W. Connell (2008:101-5) använder begreppet hegemoni som är hämtat från Antonio
Gramscis analys av klassrelationerna. Connell menar att det finns en hegemonisk maskulinitet,
alltså en idealtyp för manlighet. Den hegemoniska maskuliniteten bygger på dominans och
underordning mellan olika grupper av män. Den kännetecknas av den ensamma, starka och
hårda mannen, vilken kan förkroppsligas i form av militärer och politiker. Den hegemoniska
maskuliniteten försvarar patriarkatet, där männen överordnas kvinnorna. Den rådande
Page 32
Bilaga 2- Informationsblad till Gerdahallen
Uppsatsarbete önskat att utföras på Gerdahallen
Hej!
Mitt namn är Lisa Ekström och jag läser sociologi vid Lunds universitet. Jag ska denna
termin skriva min C‐uppsats på 15 högskolepoäng. Jag söker tillstånd för att jag och
en studiekamrat ska få vistas (kostnadsfritt) i Gerdahallens gym under ca en
timma vecka 45 för att göra en observation och söka intervjupersoner.
I min uppsats syftar jag till att studera kroppens roll för identitetsskapande. Jag har valt
att fokusera min uppsats till att studera personer som tränar mycket på gym, vars mål är
att bygga muskler. Jag planerar att både göra en observation på ett gym och att göra
intervjuer med personer som passar in på min beskrivning. Observationen hoppas jag ge
mig kunskap om hur personerna jag studerar agerar i gymmiljön och intervjuerna ska
därefter ge en grundligare förståelse för personernas agerande, tankar och känslor.
Observationen kommer att gå till som så att jag och en studiekamrat befinner oss i
gymmet under ca en timma och för anteckningar hur personerna jag syftar till att studera
tränar. Hur rör de sig i gymmet? Hur interagerar de med varandra? Hur använder de
speglarna? Jag och min studiekamrat kommer iklädda träningskläder för att smälta in och
för att de som tränar i gymmet inte ska känna sig obekväma av vår närvaro. Under
observationen kommer jag även att ställa frågor till vissa av de observerade och fråga om
de är villiga att ställa upp på en intervju.
Jag planerar att göra observationen utan de deltagandes medgivande, självklart kommer
jag givetvis förklara vad som sker om någon frågar. Om ni önskar får ni gärna informera
deltagarna i observationen i förhand. Deltagarna i både observationen och intervjuerna
kommer givetvis att vara anonyma, då inga namn nämns eller detaljerade beskrivningar
av personen görs i uppsatsen.
Det insamlade materialet kommer enbart att användas i forskningssyfte. Uppsatsen
kommer att publiceras på Xerxes, Lunds universitets uppsatsbas och kommer därför att
vara möjlig för allmänheten att läsa på internet. Uppsatsen kommer också behandlats på
ett öppet seminarium i mitten av januari 2009.
Uppsatsen görs på den sociologiska institutionen för handledare Anders Järnegren.
Med Vänlig Hälsning
Lisa Ekström
Uppsatsskribent Handledare
Lisa Ekström Anders Järnegren
Tel: 070‐452 52 68 Tel: 046‐222 88 28
E‐mail: [email protected] E‐mail: [email protected]
Page 33
Bilaga 3- Informationsblad till intervjupersoner
Information till Intervjupersoner
Hej!
Mitt namn är Lisa Ekström och jag läser sociologi vid Lunds universitet. Jag ska denna
termin skriva min C‐uppsats på 15 högskolepoäng.
I min uppsats ska jag studera relationen mellan träning, identitet och kropp. Jag gör
därför intervjuer med personer som tränar mycket, särskilt är jag intresserad av att
intervjua personer som fokuserar sin träning till att bygga muskel.
Att ställa upp på en intervju är givetvis frivilligt. Som intervjuperson kommer du att vara
helt anonym i uppsatsen, jag kommer inte att skriva ut ditt namn eller skriva detaljerade
fakta som avslöjar din person. Intervjun kommer att en dryg halvtimme att genomföra.
Jag kommer att spela in intervjun, det är enbart jag som kommer lyssna på inspelningen
och inspelningen görs enbart i syfte att enkelt kunna transkribera intervjun.
Det insamlade materialet kommer enbart att användas i forskningssyfte. Uppsatsen
kommer att publiceras på Xerxes, Lunds universitets uppsatsbas och kommer därför att
vara möjlig för allmänheten att läsa på internet. Uppsatsen kommer också behandlats på
ett öppet seminarium i mitten av januari 2009.
Uppsatsen görs på den sociologiska institutionen för handledare Anders Järnegren.
Med Vänlig Hälsning
Lisa Ekström
Uppsatsskribent Handledare
Lisa Ekström Anders Järnegren
Tel: 070‐452 52 68 Tel: 046‐222 88 28
E‐mail: [email protected] E‐mail: [email protected]
