Download Den muskulösa kroppen PDF

TitleDen muskulösa kroppen
LanguageEnglish
File Size240.4 KB
Total Pages33
Document Text Contents
Page 1

Lunds universitet
Sociologiska institutionen

















Den muskulösa kroppen

Kroppens betydelse för identitetsskapandet i det moderna samhället



















Författare: Lisa Ekström
Kandidatuppsats: SOCK01, 15hp
Höstterminen 2008
Handledare: Anders Järnegren

Page 2

ABSTRACT

Författare: Lisa Ekström
Titel: Den muskulösa kroppen- Kroppens roll i identitetsskapandet i det moderna samhället.
Kandidatuppsats: SOCK01, 15hp
Handledare: Anders Järnegren
Sociologiska institutionen, Höstterminen 2008


Studien grundar sig i kroppens betydelse och roll för individens identitetsskapande. Främst

fokuserar den på musklernas betydelse i denna process. Mitt intresse för ämnet har sitt

ursprung i samhällets minskade behov av muskelmassa som står i kontrast till gym fyllda av

personer som söker en muskulös och stark kropp. Vad är det som lockar människor att bygga

en muskulös och kraftfull kropp idag och hur mycket av deras identitet finns då i dessa

muskler? Hur påverkar kroppen individens identitetsskapande i det moderna samhället? För

att finna förståelse för detta fenomen gjordes fyra intervjuer och en observation. Intervjuerna

gjordes med personer som tränar mycket styrketräning och observationen genomfördes på ett

gym i Lund. Den insamlade empirin har analyserats utifrån sociologisk forskning och teorier.

Tre teman har utkristalliserats; disciplinering, maskulinitet och identitet. Disciplineringen

handlar om hur samhället genom historien sökt forma och kontrollera människors kroppar och

om hur intervjupersonerna nu försöker att disciplinera sin egen kropp till att nå de mål de

önskar uppnå. Dessa mål härstammar ofta från samhällets normer om kroppen, där den

manliga och den kvinnliga kroppen skiljs åt och har olika egenskaper. I temat om maskulinitet

diskuteras de manliga ideal som råder och vad som anses vara manligt och kvinnligt i

gymmet. Diskussionen om identitet knyter samman de två tidigare temana och söker gå till

botten med musklerna och kroppens roll för individens identitet. Vilken betydelse har kroppen

för intervjupersonerna och hur kommer det sig att den fått denna betydelse? Slutligen sätts

fenomenet in i ett större samhälleligt sammanhang där en diskussion förs om samhällets syn

på fetma, kroppens nya roll i samhället samt könets framtida betydelse för individens

utformning av kroppen.


Nyckelord: Kropp, muskler, identitet, manlighet.

Tack till

Tack till alla mina intervjupersoner och till Gerdahallen i Lund. Tack till min handledare

Anders Järnegren för alla goda råd och idéer. Jag vill även rikta ett tack till Liza Högstedt för

hennes hjälp vid observationen samt för hennes korrekturläsning.

Page 16

Sociologi, kandidatuppsats, Ht08 Lisa Ekström
Handledare: Anders Järnegren 841225


13

4.1.2 Franks typologi
Arthur W Frank är kritisk till att Turners typologi är grundad i funktionalismen och utformar

istället en typologi som utgår från aktören och bygger på fenomenologi. Frank utformar sin

typologi utifrån de problem aktören utsätts för: kontroll, begär, relation till den andre och

relation till självet. Hans fyra idealtyper blir således: den disciplinerade kroppen, den speglade

kroppen, den dominanta kroppen och den kommunikativa kroppen. Den disciplinerade

kroppen kännetecknas av självkontroll, självtillräcklighet och ett fragmenterat själv. Frank

hänvisar diskussionen till Foucault och hans resonemang om att kroppen får sina konturer

genom samhällets disciplinering. Människan är aktivt deltagande i disciplineringsprocessen,

menar Frank. Syftet med självdisciplineringen är oftast att uppnå satta mål men paradoxalt

leder oftast denna strategi till underordning och ökad alienering. Den speglade kroppen är

statisk och självtillräcklig, då den enbart använder sig av omgivningen för att ytterligare

stärka bilden av det egna självet. Den dominanta kroppen är oftast en manlig kropp som är

oförutsägbar till sin natur. Den dominanta kroppen exemplifieras genom den nazistiske

soldaten och är fragmenterad med en ständig strävan efter helhet. Det är genom att utöva våld

och förtrycka andra som en falsk känsla av sammanhållning och identitet skapas för denna

kroppstyp. Den kommunikativa kroppen kännetecknas av att vara öppen för olika

uttrycksmedel och för att vilja kommunicera. Den kommunikativa kroppen är framförallt

kvinnlig och dess begär är inte exploaterande utan syftar snarare till delad glädje och

sensualitet (Frank, 1991).



4.1.3 Johanssons diskussion
Thomas Johansson (1997:199) menar att typologier tenderar att låsa fast vissa kategorier och

därmed missa viktiga aspekter av den verklighet man syftar till att studera. Johansson vill

istället använda Franks olika kroppar som utgångspunkt för en diskussion om disciplinering,

konsumtion och makt.

När Johansson diskuterar Den disciplinerade kroppen använder han, likt Frank, sig av

Foucaults teorier om hur samhället disciplinerar människornas kroppar. Disciplineringen har

förändrats genom historien; från att vara grov och riktad mot den kollektiva kroppen blev

metoderna för disciplineringen förfinade och sofistikerade. Den blev mer individualiserad och

det utvecklades en alltmer detaljerad kontroll av varje enskild kroppsdel. Den detaljerade

kontrollen av den enskilda kroppen möjliggörs av ny kunskap och teknik där man kan bryta

ner kroppen i dess enskilda delar och maximera utnyttjandet av hela kroppen (ibid, 200-4).

Page 17

Sociologi, kandidatuppsats, Ht08 Lisa Ekström
Handledare: Anders Järnegren 841225


14

Den speglade kroppen väljer Johansson att istället kalla Den narcissistiska kroppen då han

menar att Frank för en diskussion om narcissism när han beskriver den speglade kroppen som

statisk och självtillräcklig. Johansson menar att individen utsätts för frustrationer och

narcissistiska kränkningar i det moderna livet. Det moderna samhället kräver en balans mellan

å ena sidan behovet av trygghet och spegling och å andra sidan strävan efter individualitet.

Balansen mellan dessa är temporär och kan sättas ur funktion. När den reflexiva

konstruktionen av självet hotas kan det leda till att individen upplever brist och fragmentering

av självet. Johansson menar att narcissism därför inte bara ska ses som ett resultat av dåliga

uppväxtförhållanden där föräldrarna inte bekräftar barnet tillräckligt. Istället kan narcissism

även vara ett resultat av samhällen och kulturer där människor i allt större utsträckning

ifrågasätter sig själva och sina livsprojekt (ibid, 204-6).

Den dominanta kroppen hämtar Johansson från Klaus Theweleits Mansfantasier som

bygger på intervjuer med fascister. Soldatmannen som beskrivs i denna bok försöker desperat

avgränsa sin kropp mot omvärlden genom våld och förakt mot andra. Soldatmannen

identifierar sig med sin kropp och använder den som ett skydd mot fragmenteringen.

Johansson menar att denne soldatman kan analyseras utifrån R.W Connells diskussion om

maskuliniteter och ses som framväxten av en specifik typ av maskulinitet (ibid, 206-10).

Den kommunikativa kroppen menar Johansson är en utopi och en kropp som är aktivt

handlande, kreativ och kommunicerande. Denna kropp är en möjlighet men dess uttryck hotas

ofta av samhällets disciplinering av kroppar (ibid, 210-11).

Johansson påpekar att dessa kroppar utgör idealtyper, det finns ingen kropp som entydigt

är disciplinerad, dominant eller narcissistisk. Johansson menar att om man bryter loss dessa

kroppar från Turner och Franks typologier kan man låta dem utgöra en utgångspunkt för en

diskussion om effekterna av den samhälleliga disciplineringsprocessen och därmed få en mer

nyanserad analys av relationen mellan kropp och samhälle (ibid, 211-12).



4.2 Kroppen och kön
4.2.1 Hegemonisk maskulinitet
R.W. Connell (2008:101-5) använder begreppet hegemoni som är hämtat från Antonio

Gramscis analys av klassrelationerna. Connell menar att det finns en hegemonisk maskulinitet,

alltså en idealtyp för manlighet. Den hegemoniska maskuliniteten bygger på dominans och

underordning mellan olika grupper av män. Den kännetecknas av den ensamma, starka och

hårda mannen, vilken kan förkroppsligas i form av militärer och politiker. Den hegemoniska

maskuliniteten försvarar patriarkatet, där männen överordnas kvinnorna. Den rådande

Page 32

Bilaga 2- Informationsblad till Gerdahallen

Uppsatsarbete önskat att utföras på Gerdahallen 
 
Hej! 
 
Mitt namn är Lisa Ekström och jag läser sociologi vid Lunds universitet. Jag ska denna 
termin skriva min C‐uppsats på 15 högskolepoäng. Jag söker tillstånd för att jag och 
en studiekamrat ska få vistas (kostnadsfritt) i Gerdahallens gym under ca en 
timma vecka 45 för att göra en observation och söka intervjupersoner. 
 
I min uppsats syftar jag till att studera kroppens roll för identitetsskapande. Jag har valt 
att fokusera min uppsats till att studera personer som tränar mycket på gym, vars mål är 
att bygga muskler. Jag planerar att både göra en observation på ett gym och att göra 
intervjuer med personer som passar in på min beskrivning. Observationen hoppas jag ge 
mig kunskap om hur personerna jag studerar agerar i gymmiljön och intervjuerna ska 
därefter ge en grundligare förståelse för personernas agerande, tankar och känslor.    
 
Observationen kommer att gå till som så att jag och en studiekamrat befinner oss i 
gymmet under ca en timma och för anteckningar hur personerna jag syftar till att studera 
tränar. Hur rör de sig i gymmet? Hur interagerar de med varandra? Hur använder de 
speglarna? Jag och min studiekamrat kommer iklädda träningskläder för att smälta in och 
för att de som tränar i gymmet inte ska känna sig obekväma av vår närvaro. Under 
observationen kommer jag även att ställa frågor till vissa av de observerade och fråga om 
de är villiga att ställa upp på en intervju. 
 
Jag planerar att göra observationen utan de deltagandes medgivande, självklart kommer 
jag givetvis förklara vad som sker om någon frågar. Om ni önskar får ni gärna informera 
deltagarna i observationen i förhand. Deltagarna i både observationen och intervjuerna 
kommer givetvis att vara anonyma, då inga namn nämns eller detaljerade beskrivningar 
av personen görs i uppsatsen.  
 
Det insamlade materialet kommer enbart att användas i forskningssyfte. Uppsatsen 
kommer att publiceras på Xerxes, Lunds universitets uppsatsbas och kommer därför att 
vara möjlig för allmänheten att läsa på internet. Uppsatsen kommer också behandlats på 
ett öppet seminarium i mitten av januari 2009.  
 
Uppsatsen görs på den sociologiska institutionen för handledare Anders Järnegren.  
 
Med Vänlig Hälsning 
Lisa Ekström 
 
Uppsatsskribent      Handledare 
Lisa Ekström      Anders Järnegren 
Tel: 070‐452 52 68      Tel: 046‐222 88 28 
E‐mail: [email protected]  E‐mail: [email protected]

Page 33

Bilaga 3- Informationsblad till intervjupersoner 

         

Information till Intervjupersoner 
 
Hej! 
 
Mitt namn är Lisa Ekström och jag läser sociologi vid Lunds universitet. Jag ska denna 
termin skriva min C‐uppsats på 15 högskolepoäng.  
 
I min uppsats ska jag studera relationen mellan träning, identitet och kropp. Jag gör 
därför intervjuer med personer som tränar mycket, särskilt är jag intresserad av att 
intervjua personer som fokuserar sin träning till att bygga muskel. 
 
Att ställa upp på en intervju är givetvis frivilligt. Som intervjuperson kommer du att vara 
helt anonym i uppsatsen, jag kommer inte att skriva ut ditt namn eller skriva detaljerade 
fakta som avslöjar din person. Intervjun kommer att en dryg halvtimme att genomföra. 
Jag kommer att spela in intervjun, det är enbart jag som kommer lyssna på inspelningen 
och inspelningen görs enbart i syfte att enkelt kunna transkribera intervjun.   
 
Det insamlade materialet kommer enbart att användas i forskningssyfte. Uppsatsen 
kommer att publiceras på Xerxes, Lunds universitets uppsatsbas och kommer därför att 
vara möjlig för allmänheten att läsa på internet. Uppsatsen kommer också behandlats på 
ett öppet seminarium i mitten av januari 2009.  
 
Uppsatsen görs på den sociologiska institutionen för handledare Anders Järnegren.  
 
 
Med Vänlig Hälsning 
Lisa Ekström 
 
 
Uppsatsskribent      Handledare 
Lisa Ekström        Anders Järnegren 
Tel: 070‐452 52 68      Tel: 046‐222 88 28 
E‐mail: [email protected]    E‐mail: [email protected]

Similer Documents