Download Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med PDF

TitleAmbition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med
LanguageEnglish
File Size5.1 MB
Total Pages707
Table of Contents
                            Till statsrådet och chefen förSocialdepartementet
Innehåll
Sammanfattning
Författningsförslag
	1 Förslag tilllag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
	2 Förslag tilllag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)
	3 Förslag tilllag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen(1982:763)
	4 Förslag tilllag om ändring i lag (1991:1128) om psykiatrisktvångsvård
	5 Förslag tilllag om ändring i lag (1998:703) omhandikappersättning och vårdbidrag
	6 Förslag tilllag (200X:XXX) om särskilt aktivitetsstöd för personermed psykiska funktionshinder
1 Utredningens uppdrag och arbete
	1.1 Utredningens direktiv
	1.2 Varför ett nationellt samordningsuppdrag?
	1.3 Nationell psykiatrisamordnings tolkning av uppdraget
	1.4 Principiella avvägningar
	1.5 Genomförande
2 Bakgrund
	2.1 Historiskt perspektiv
	2.2 Levnadsförhållanden för personer med psykiskt funktionshinder
	2.3 Nuvarande ansvarsfördelning och reglering
	2.4 Den psykiatriska vårdens omfattning och innehåll
	2.5  Socialtjänstens insatser – omfattning och innehåll
	2.6 Rehabilitering och arbetsmarknadsåtgärder
	2.7 Samverkansbrister
	2.8 Brukarnas åsikter om det kommunala stödet
	2.9 Brukarinflytande inom hälso- och sjukvården
	2.10 Så vill vi ha det; patient-, brukar- och anhörignätverkets ståndpunkter
	2.11 Psykiatrins och kommunernas kostnader för psykiskt funktionshindrade
	2.12 Sammanfattande slutsatser
3 En nationell vision
	3.1  En nationell utvecklingsstrategi
4 Vård, stöd och service
	4.1 Fem komponenter för bra vård och stöd
	4.2 Organisation
	4.3 Kunskap och evidensbaserade metoder
	4.4  Innehållet i vård och stöd
	4.5 Närstående
	4.6  Insatser för att främja kroppslig hälsa
	4.7 Tandvård
	4.8 Missbruk
	4.9 Personer med stora och omfattande problem
	4.10 Utvecklingsstörning och psykisk sjukdom
	4.11 Äldre och psykisk ohälsa
	4.12 Samverkan
	4.13 Utvecklingsbehov
5 Boende- och fritidsfrågor
	5.1 Boendet är en central fråga
	5.2 Forskning, utveckling och utbildning
	5.3 Fritid
6 Rehabilitering till aktivitet   ( meningsfull sysselsättning, rehabilitering och arbete
	6.1 Utgångspunkter
	6.2 En ny modell för rehabilitering – särskilt aktivitetsstöd för personer med allvarliga psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder
	6.3  Modell för ett förstärkt aktivitetsstöd för yngre personer med psykiskt funktionshinder
	6.4 Förstärkt roll för Försäkringskassan kräver förstärkta möjligheter
	6.5 Förslag till förändringar för att möjliggöra och underlätta genomförandet av särskilt aktivitetsstöd till yngre personer med psykiskt funktionshinder
	6.6 Övriga förslag med syfte att stärka samverkan, individens ställning och utbudet av rehabilitering
7 Psykiskt funktionshinder  ( åtgärder för delaktighet och tillgänglighet
	7.1 Personer med psykiskt funktionshinder
	7.2 Hjälpmedel
	7.3 Åtgärder för anpassning av samhället
	7.4 Åtgärder för minskad stigmatisering ( diskriminering
	7.5  Handikappersättning – en fråga om delaktighet
	7.6 Personligt stöd – en fråga om tillgänglighet
	7.7  God man och förvaltare
	7.8 Andra stödinsatser – kontaktpersoner, boendestöd, koordinatorer och case managers
8 Barn och ungdomar
	8.1 Barn och ungdomar i Sverige
	8.2 Barn och ungdomar med komplexa och omfattande behov
	8.3 Svensk barn- och ungdomspolitik
	8.4 Vem ansvarar för vad?
	8.5 Tidigare utredningar och ställningstaganden avseende tidiga insatser till barn och ungdomar
	8.6  Tidiga insatser
	8.7  Förstärkningar, samordning och gemensamma arenor
	8.8 Samarbete, samorganisering och samlokalisering
	8.9  Vård och stöd
	8.10 Komplexa och omfattande behov
	8.11 Kunskapsutveckling och metodstöd
9 Tvångsvård enligt LPT, LRV och LVM
	9.1 Frivillig vård och omsorg är det normala
	9.2 Psykiatrisk tvångsvård (LPT)
	9.3  Rättspsykiatrisk vård (LRV)
	9.4 Missbruksvård enligt LVM
	9.5  Vissa gemensamma frågor
	9.6  Skadeståndsskyldighet för personer med psykisk störning
10 Personalförsörjning
	10.1 Personalsituationen nu och framöver
	10.2 Behov av åtgärder
	10.3 Nationell psykiatrisamordnings förslag för stärkta personalresurser
11 Forskning och utveckling
	11.1 Behov av forsknings- och utvecklingsarbete
	11.2  Goda förutsättningar för forskning – men svårigheter finns
	11.3 Hur kan dagens forskning påverka framtidens sjukvård?
	11.4 Behovsanalys, forsknings- och utvecklingsarbete
	11.5 Inventering av akademiska tjänster inom specialistpsykiatrin
	11.6 Huvudskäl för en stor forskning och utvecklingssatsning
	11.7  En strategisk forskningssatsning inom området psykisk ohälsa
	11.8 Hundra miljoner kronor per år i sju år
	11.9  En utvecklingssatsning inom området psykisk ohälsa
12 Statlig styrning
	12.1 Övergripande slutsatser
	12.2 En fast struktur för uppföljning av nationella mål
	12.3  Tillsynen ska vara aktiv, stödjande och samordnad
	12.4  Ett riktat statsbidrag för ökad kunskap och kvalitetshöjning
	12.5 Nationella satsningar på metodutveckling, resultatredovisning och forskning
	12.6 Administration och uppföljning av statsbidraget
13 Brukarinflytande
	13.1 Vad är brukarinflytande?
	13.2 Brukarinflytandets innehåll
	13.3 Brukarinflytande ur svenskt perspektiv
	13.4 Brukarinflytande på individnivå
	13.5 Brukarinflytande på kollektiv nivå
	13.6  Metodutveckling brukarinflytande
	13.7 Brukarnätverket och lokala brukarorganisationer
14 Huvudmannaskap, samverkan, samordning och ansvars fördelning
	14.1 Övergripande slutsatser
	14.2 Gemensam individuell planering
	14.3 Landsting och kommuner ska vara skyldiga att ingå överenskommelser om samarbete
	14.4 Lagändringarna måste stödjas genom metodutveckling
15 Sekretess, personuppgifts behandling och journalföring
	15.1 Allmänt om sekretessreglerna – en intresse avvägning
	15.2 Samverkan kring svårt sjuka personer i vissa situationer
	15.3 Uppgifter om tvångsvårdade ska kunna lämnas till kommunen
	15.4 Verksamhet bedriven i gemensamma lokaler eller i annan nära samverkan
	15.5 Gemensamma inventeringar och annan gemensam uppföljning
16 Verksamhetsuppföljning, register och statistik
	16.1 Hälso- och sjukvård
	16.2 Redovisning av socialtjänstens insatser
	16.3 Uppmärksammade brister i systemen
	16.4  Pågående utvecklingsarbete
	16.5 Psykiatrisamordningens bedömning
	16.6 Förslag till återgärder
17 Förslagens konsekvenser
	17.1 Personalmässiga konsekvenser
	17.2 Ekonomiska konsekvenser
	17.3 Konsekvenser för kommunernas och landstingens självstyrelse
	17.4 Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet
	17.5 Övriga konsekvenser
18 Genomförande
19 Författningskommentarer
	19.1 Förslaget till lag om ändring i 7 kap. 7 §sekretesslagen (1980:100)
	19.2 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen(2001:453)
	19.3 Förslaget till lag om ändring i hälso- ochsjukvårdslagen (1982:763)
	19.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1128)om psykiatrisk tvångsvård
	19.5 Förslaget till lag om ändring i 5 och 6 §§ lag(1998:703) om handikappersättning ochvårdbidrag
	19.6 Förslaget till lag (200x:xx) om särskiltaktivitetsstöd för personer med psykiskafunktionshinder
Referenser
Bilaga 1 Kommittédirektiv
Biaga 2 Psykiatrisamordningens förslag när det gäller vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare
Bilaga 3 Utvecklingsprojekt inom psykiatrisatsningen - riktade
Bilaga 4 Utvecklingsprojekt inom psykiatrisatsningen - via ansökningar
Bilaga 5 Brukar- och anhörignätverket
                        
Document Text Contents
Page 1

SOU 2006:100

Ambition och ansvar
Nationell strategi för utveckling av samhällets
insatser till personer med psykiska sjukdomar
och funktionshinder

Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning

Stockholm 2006

Page 2

Till statsrådet och chefen för
Socialdepartementet


Regeringen beslutade den 23 oktober 2003 att tillkalla en nationell
psykiatrisamordnare med uppgift att se över frågor som rör arbets-
former, samverkan, samordning, resurser, personal och kompetens
inom vård, social omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och
psykiskt funktionshindrade (dir. 2003:133). Psykiatrisamordnaren
skall fortlöpande informera regeringen om resultatet av arbetet och
vid behov ge förslag till författningsändringar och förtydliganden
av gällande regelverk. Psykiatrisamordnaren ges vidare i uppdrag att
tillsammans med kommuner, landsting och berörda statliga myn-
digheter formulera strategier för kvalitetsutveckling för att sam-
ordna och stärka utvecklingsarbetet.

Utredningen har antagit namnet Nationell psykiatrisamordning
(S 2003:09). Direktiven till utredningen (dir. 2003:133) redovisas i
bilaga 1.

Genom ett regeringsbeslut den 9 november 2006 förlängdes
utredarens uppdrag till den 30 november 2006 (S 2006/8660/HS).

Den 23 oktober 2003 förordnade statsrådet Lars Engqvist läka-
ren Anders Milton som nationell psykiatrisamordnare. Psykiatern
Ing-Marie Wieselgren förordnades som sekreterare den 1 januari
2004 och statsvetaren Kristy Delisle den 1 februari 2004 (t.o.m.
1 juli 2006). Socionomen Ann Tjernberg förordnades som
sekreterare den 1 mars 2004 och juristen Inger Bohlin den 8 mars
2004 (t.o.m. 15 augusti 2005) samt juristen Katarina Adolfsson den
15 november 2004 (t.o.m. 1 mars 2006). Som utredningssekreterare
förordnades statsvetaren Emma Fredriksson den 9 augusti 2005
och den 1 november 2005 förordnades juristen Anders Printz
(t.o.m. 31 oktober 2006) som utredningssekreterare.

Som handläggare och experter med särskilda uppgifter förord-
nades den 1 mars 2005 socionomen Urban Marklund (t.o.m. 31
augusti 2006) och den 13 juni 2005 psykologen Kerstin Evelius
(t.o.m. 31 oktober 2006). Som handläggare och experter med sär-

Page 353

Barn och ungdomar SOU 2006:100





• Inget barn får diskrimineras på grund av nationellt, etniskt eller
socialt ursprung. Inte heller på grund av kön, religion, funk-
tionshinder eller liknande skäl.

• Barnets bästa ska alltid vara vägledande vid allt beslutsfattande,
och vid alla åtgärder som rör barn och unga.

• Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och
utifrån sina egna förutsättningar.

• Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för
sina åsikter i frågor som berör dem.

Barnkonventionen utgör också en väsentlig grund även för ung-
domspolitiken som i huvudsak rör 13−25-åringar.

Insatser inom ramen för den generella välfärdspolitiken är basen
för att kunna förverkliga barnkonventionens mål. De välfärdspoli-
tiska insatserna för att garantera flickor och pojkar jämlika
uppväxtvillkor inkluderar tillgång till en förskoleverksamhet, skola,
skolbarnsomsorg och mödra- och barnhälsovård av god kvalitet
och på lika villkor. Föräldrarna har ett gemensamt huvudansvar för
barnets uppfostran och utveckling. Samhällets uppgift är att stödja
och komplettera föräldrarna så att alla barn garanteras goda och
trygga uppväxtvillkor, vilket bl.a. inkluderar olika insatser som gör
det möjligt för båda föräldrarna att kunna vara delaktiga i och ta
ansvar för barnets uppväxt.

Sverige har en hög ambitionsnivå i sin barnpolitik. Den 20
november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om
barnets rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Sverige ratificerade
konventionen året därpå, i juni 1990, och strax därefter trädde
konventionen i kraft. År 1996 beslutade regeringen att tillsätta en
parlamentarisk kommitté, Barnkommittén, med uppdrag att göra
en bred översyn av hur svensk lagstiftning och praxis stämmer
överens med barnkonventionens bestämmelser och intentioner.
Barnkommittén kunde konstatera att vår lagstiftning i stort
överensstämmer med de krav barnkonventionen ställer, men att det
krävs förstärkta och samordnade insatser för att omsätta dem i
praktiken. Ett direkt resultat av kommitténs arbete var regeringens
förslag till en nationell strategi för att förverkliga barnkonven-
tionen (prop. 1997/98:182). Förslaget kom 1998, och en enig riks-
dag antog det i mars 1999. Sverige lämnade under 2002 sin tredje
rapport till Barnrättskommittén, och den behandlades i januari
2005 vid ett offentligt möte i Genève. Kommittén framförde att
den uppskattar Sveriges arbete med att förverkliga barnkonven-

360

Page 354

SOU 2006:100 Barn och ungdomar





tionen, och det tjänar som ett mycket gott exempel för andra
länder i världen. Det finns dock situationer och grupper av barn
som särskilt bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet att för-
verkliga barnkonventionen.

Kommittén rekommenderar (prop. 1997/98:182) att det i
Sverige skapas en permanent struktur av enskilda organisationer
och relevanta departement, landsting och kommuner för att kunna
samordna alla aktörers åtgärder för genomförandet av konven-
tionen, och deras sammanfattande slutsatser. Regeringen konstate-
rade att förslaget inte stämmer med Sveriges författningsordning
men är dock medveten om behovet av en kontinuerlig och koordi-
nerad dialog med de enskilda organisationerna. Regeringen besluta-
de därför i juni 2005 att inrätta Barnrättsforum, en plattform för
strukturerad dialog mellan regeringen och de enskilda organisa-
tioner som arbetar med och för barn. En ny lag (2006:67) om
förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever trädde i kraft 1 april 2006. Lagen ska främja barns
och elevers lika rättigheter i utbildning och annan verksamhet som
avses i skollagen, samt motverka diskriminering på grund av kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder. Lagen ska dessutom motverka
annan kränkande behandling, som mobbning. Enligt lagen ska den
som ansvarar för verksamheten – staten, en kommun, ett landsting
eller en enskild – bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa
ändamål.

Riksrevisionen undersökte hösten 2004 om regeringen och
myndigheterna har följt den nationella strategin för att förverkliga
barnkonventionen (se ovan) samt regeringens information till
riksdagen (RIR 2004:30). Granskningen visar att många åtaganden
fortfarande inte är infriade, och att man hittills sett relativt små
effekter av de vidtagna åtgärderna. Det är exempelvis sällsynt med
barnkonsekvensanalyser i samband med beslut som berör barn och
unga inom olika samhällssektorer.

I en skrivelse till riksdagen (Rskr 2005/06:206) uttryckte rege-
ringen en tydlig vilja att stärka utvecklingen inom barnområdet.
Barnombudsmannen ska även fortsättningsvis vara en spjutspets i
arbetet med barnkonventionen i Sverige genom att aktivt verka för
att stödja, driva på och bevaka arbetet med att genomföra barn-
konventionen. Dessutom ska ombudsmannen kontinuerligt upp-
märksamma framsteg och brister i förverkligandet av barns rättig-
heter och intressen. Samtidigt måste man göra fler uppföljningar

361

Page 706

Organisering av regional utvecklingspolitik
– balansera utveckling och förvaltning.
Rapport 2 till Organisationsutredning-
en för regional tillväxt. [5]

Arbetslivsresurs.
Ett statligt ägt bolag efter sammanslag-
ning av Samhall Resurs AB (publ) och
Arbetslivstjänster. [25]

God sed vid lönebildning – Utvärdering av
Medlingsinstitutet. [32]

Andra vägar att finansiera nya vägar. [33]
Bättre arbetsmiljöregler I. Samverkan,

utbildning, avtal m.m. [44]
Testa och öva i norra Sverige. Center i

Arvidsjaur. [62]
Fritid till sjöss och i hamn. Förslag till

finansiering av service till sjöfolk. [67]
Öppna möjligheter med alkolås. [72]
Patent och innovationer för tillväxt och

välfärd. [80]
Mervärdesskog.

Del 1. Förslag och ställningstaganden.
Del 2. Utredningens underlag A.
Del 3. Utredningens underlag B, bilagor.
[81]

Arbetskraftsinvandring till Sverige
– förslag och konsekvenser. [87]

Effektivare LEK. [88]
Tyst godkännande – ett nytt sätt att deklarera

[89]
Arbetstagares medverkan vid gränsöver-

skridande fusioner. [97]
En ny konkurrenslag. [99]

Page 707

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av
Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress:
Fritzes kundtjänst
106 47 Stockholm
Orderfax: 08-690 91 91
Ordertel: 08-690 91 90
E-post: [email protected]
Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.
Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på
http://www.regeringen.se/remiss

Tryckt av Edita Sverige AB
Stockholm 2006

ISBN 978-91-38-22656-8
ISSN 0375-250X

Similer Documents